willy Strid och dagens narcissim

Willy Strid är seriens höjdpunkt. Alla tycker att han är fräck och elak, en stridis och ingen litar på honom i alla fall inte i affärer. Men det är till honom man vänder sig när man vill ha problem lösta. Det är alltid han som sitter inne med resurserna och det är han som vågar.

Den här personligheten har på något sätt Gunvald Larsson i Beck antagit. Han är dock mer slagfärdig än Willy. Vi beundrar dem för att vi vet att de har ett gott hjärta innerst inne och att de inte tål skitstövlar.

Men Lena , Willys fru, då? Hon är ju precis som Willy men inte lika uppmärksammad och inte samma höjdpunkt. För mig är hon visserligen det men för flertalet blir det inte samma stuns i henne för att hon är kvinna helt enkelt. Man får inte bete sig brutalt när man är kvinna. Då blir det mer att "hon har humör" eller ännu värre att man tycker att hon inte är en riktig kvinna.

Kvinnor som är såhär är i grunden älskade och väldigt attraktiva men fortfarande är de farliga, dock inte för Willy och Gunvald. De är män som vet var de har sig själva och därför blir de inte lika rädda.

Jag saknar denna livsglädje i att bejaka alla känslor. I mitt tycke har livet sedan Willy Strids första dagar blivit alltmer utslätat. Vi får svårare och svårare att hantera att människor har känslor. Att vi människor är behäftade med känslor och vill uttrycka dem ärligt och rättframt har nästan blivit sjukförklarat idag. Vi har problem ifall vi visar vad vi känner.

Kanske har det med vårt narcissitiska samhälle att göra? Jag vet inte men jag upplever att det blir allt svårare att ha ärlig kommunikation med människor. Vi skauppnå så mycket, vi har enorma krav och jobbar på att hålla fasaden för att inte visa att vi ska vara framgångsrika. Och vi ska inte vara lite framgångsrika. Vi ska lyckas med allt rejält! Ha värsta äktenskapet, ha väldigt mycket pengar och en framgångsrik karriär. Vem orkar det? Vem orkar leva upp till allt?

Willy lyckas hela tiden men inte för att han var tvungen att visa upp något, inte för att samhället krävde det av honom utan för att han bara gjorde det han var duktig på. Vem tänker så nu? De flesta vill göra det de i hjärtat vill men satsar på annat för att bli lyckade. Och få blir därför lyckade. De flesta blir mediokra och mår dåligt, tysta och svåra att kommunicera med.

Nej, jag saknar Willys brutalärliga framfart.